Nuòv Testamento
| Pe' faore scancellate 'sta rrobba Please delete / Löschen sie bitte / Cancellate prego / Supprimez s'il vous plaît / Borrade por favor / Пожалуйста, удалите |
o' Nuovò Testamènt è a' raccòlt dei 27 librì canonìc ca' costituiscòn a' secònd partè ra' Bibbià cristiàn e ca' vennèr scrìtt in seguìt a' vità e a' predicaziòn e' Gèsù e' Nazarèth. Nuovò Testamènt o Nuovò Pattò è unespressiòn utilizzàt dai cristiàn ppe indicàr o' nuovò pattò stabilìt ra Dio cu e' ommn ppe miez e' Gèsù Cristò. e' testì song scrìtt in grecò ra' koìné e rivelàn e' fondò nu' ambiènt semitico.
Contenutò [càgna]
I quàttr vangèl canonìc song dettì sicond Matteò, sicond Marcò, sicond Lucà e sicond Giovannì; riportàn a' vità e e' dettì e' Gèsù, espòst cu nu' peculiàr stilè letterariò, sicond puntì e' vistà in partè diversì.
L stessò autorè ro' Vangèl sicond Lucà scrìss pure e' Attì deglì Apostolì, in cui narrà a' storià re' primè comunìtà cristiàn sott' a' guidà e' Pietrò, Giacòm e soprattùtt Paolò. A motivò ra' lorò intestazionè, dellò stilè e dei contenutì, o' Vangèl sicond Lucà e e' Attì deglì Apostòl formàn quasì ununìc operà, divisà in duje parti.
Seguòn e' lettèr e' Paolò: si trattà e' scrìtt inviàt a variè comunìtà in rispòst a esigènz particolàr o a temì generalì, assièm ad altrì destinàt a singòl individuì. e' scrìtt autentìc e' Paolò e' Tarsò song e' cchiu' antìch documènt ro' Cristianesìm conservatisì, a partìr ra' Primà lettèr a' Tessalonicesì, poi Galatì, Filippesì, Primà e Secònd Lettèr a' Corinzì, Romanì e Filemonè. a' maggiòr partè deglì studiòs considèr «deuteropaolinè» (attribuìt a Paolò, ma scrìtt aropp' a' sua mortè) Efesinì, Colossesì, e a' Secònd Lettèr a' Tessalonicès e, ppe comunè consensò, e' lettèr pastoràl (Primà e Secònd lettèr a Timoteò, Lettèr a Titò).
L Lettèr aglì Ebreì potrèbb esserè unantìc omelià rivòlt a cristiàn e' origìn ebraìc tentàt e' ritornàr e' istituziòn giudaichè. Lautorè, ignotò, conoscèv assaie bbene e' normè sacerdotàl ebraichè, e' Scrittùr e' Israèl e e' lorò tecnìch interpretativè.
L altrè song dettè lettèr cattolichè, pecché indirizzàt nun a' comunìtà cristiàn e' na' cìttà particolarè, ma a tuttè e' chiesè, o cchiu' semplicemènt pecché nun hannò precisàt o' destinatariò. Essè song e' duje Lettèr e' Pietrò, a' Lettèr e' Giacomò, a' Lettèr e' Giudà (tuttè e' ambiènt giudeo-cristianò), e e' tre cosiddètt Lettèr e' Giovanni.
LApocalìss chiudè o' Nuovò Testamentò, cu temì desùnt dallapocalittìc giudaìc reinterpretàt e utilizzàt a' lucè ra' fedè in Gèsù.
I vangèl e a' questiòn sinotticà [càgna]
Il cchiu' anticò dei vangelì, Marcò, può risalìr a primà ro' 70 (annò ra' distruziòn ro' Tempiò ad operà re' armatè e' Titò); Matteò e Lucà probabilmènt a cacc annò dopò. o' vangèl e' giuann va datatò invecè a' finè ro' e' secolò, ma nun va trascuràt ca' a' sua basè stannò almenò tre redazionì, a partìr ra nu' originàl cchiu' anticò e concisò, ca' comunquè nun potevà nun conoscèr o' testò e' Marcò (anchè in na' formà iniziale).
Leggènd o' testò dei quàttr vangelì, si notà comm e' primì tre hannò assaie in comunè: raccontàn spessò e' stessì episodì, usandò a vote' e' stessè parolè, e a trattì seguòn o' medesìm ordinè into presentàr e' episodì. ppe chistu risùlt agevòl affiancàrl nu' allaltrò, comm su tre colònn parallelè, a guardàrl insiemè: e' qui o' nomè Vangèl sinotticì (sin-otticì: guardàt insiemè). Il quartò Vangèl invecè, chello sicond Giovannì, ha na' sua tradiziòn in gràn partè indipendentè, ppe chistu nun rièntr tra e' Vangèl sinotticì.