Pakistan
| Pe' faore scancellate 'sta rrobba Please delete / Löschen sie bitte / Cancellate prego / Supprimez s'il vous plaît / Borrade por favor / Пожалуйста, удалите |
a' Repubblìc Islamìc ro' Pakistàn (پاکستان in Urdù) è nu' statò dellAsià meridionalè. o' Pakistan confìn a sud-ovèst cu lIran]], a ovèst cu lAfghanistan, a nòrd cu a' Cina e ad est cu lIndia. A sud si affaccià ncopp'o' mar Arabicò, nu' mar dellOceano Indiano.
Il Pakistàn è na' repubblìc presidenzialè, o' presidènt ra' Repubblìc è Asìf Ali Zardarì, o' Primò Minìstr in caricà è Yousàf Razà Gillani.
Còn cchiu' e' 180 miliòn e' abitànt è o' sestò statò cchiu' popolòs ro' mondò: oltrè ad esserè o' sicond maggiòr statò musulmàn into munno aropp' lIndonesià, è pure nu' membrò importànt dellOrganizzaziòn ra' Conferènz Islamicà.
Il Pakistàn è pure na' re' naziòn ca' posseggòn ufficialmènt armì nucleari.
Geografia [càgna]
Storià [càgna]
L naziòn ca' oggì è o' Pakistàn, è statà partè dellIndià finò o' 14 agostò 1947.A' capital é Islamabad
I primì proponènt lindipendènz e' na' naziòn musulmàn iniziaròn ad apparìr o' tiemp dellIndià coloniàl britannicà. Tra essì vi era o' scrittòr e filosòf ‘Allām Muhammàd Iqbàl, ca' argomentàv ca' na' naziòn separàt ppe e' musulmàn era essenziàl in nu' subcontinènt altrimènt dominàt daglì Indù. a' causà trovò na' guidà in Mohammàd Ali Jinnàh, ca' divènn notò comm pate ra' naziòn e riùscì a convincèr e' britannìc a dividèr a' regiòn in duje partì: o' Pakistàn, a maggiorànz musulmanà, e lIndià, a maggiorànz indù.
Dàl 14 agostò 1947 finò o' 1971, a' naziòn fu costituìt dal Pakistàn occidentàl e dal Pakistàn orientalè, essenzialmènt bengalinò, e' cui territòr eranò pèrò separàt dal Bengàl indianò. into 1971 o' Pakistàn orientàl si ribèllò e, cu laiùt e' truppè indianè, divènn o' statò indipendènt ro' Bangladèsh, pure si lIndià nun concèss maje o' suo Statò ro' Bengàl e' riunificàrs col Bangladesh. Dallindipendenzà, o' Pakistàn è pure sempe statò in dispùt cu lIndià ncopp'o' territoriò ro' Kashmìr, portàt "in dotè" dal suo sovràn hindù allUniòn Indianà, o' mument ra' divisiòn ro' sub-continentè, malgràd a' nettà prevalènz musulmàn ra' popolaziòn ca' teoricamènt avrèbb dovutò comportàr ladesiòn o' Pakistàn ra' regione.
Nèl frattèmp (1956) vennè proclamàt a' repubblìc a ffa' decadèr e' Windsòr int'a' persòn e' Elisabètt II.
Subìt aropp' lindipendenzà, Indià e Pakistàn entraròn in uerra tra e' lorò, a seguìt dellinvasiòn e' Jammù e Kashmìr ra «elemènt tribalì» pakistanì. Ulteriòr guerrè furonò combattùt into 1965 e into 1971 su chillu territoriò. Nonostànt e' numeròs battagliè, o' statùs ro' Kashmìr rimanè in nu' limbò: talè dispùt ha complicàt e' relaziòn tra Pakistàn e Indià. o' Pakistàn ha pure avutò na' dispùt - relativamènt dormiènt ra quann a' uerra freddà termìnò cu o' ritirò re' truppè sovietìch - cu lAfghanistàn, 'ncoppa Durànd Linè. aropp' lintervènt americàn in Afghanistàn, a' viabilìtà ra' Durànd Linè è assaie cchiu' importànt ppe a' sicurèzz globalè.
L storià politìc pakistàn è divisà in periòd alternàt e' dittatùr militàr e govèrn democratìc parlamentarè. o' statùs e' dominiòn termìnò into 1956 cu a' formaziòn e' na' Costituziòn e a' dichiaraziòn ro' Pakistàn comm na' repubblìc islamicà; e' militàr presèr pèrò o' contròll into 1958 e tennèr o' poterè ppe cchiu' e' 10 annì. o' govèrn civilè rìtornò ad esserè elettò aropp' a' uerra indo-pakistàn ro' 1971, ma a' finè deglì annì settantà, cu lesecuziòn e' Zulfiqàr Ali Bhuttò, ca' fu dichiaràt colpevòl davèr assassinàt nu' oppositòr politicò, in na' decisiòn pigliata ra' Cortè Suprèm pakistàn ca' è estremamènt generòs definìr
Nègl annì ottantà, o' Pakistàn ricevètt sostanziòs aiutì daglì USA, e assòrbì miliòn e' rifugiàt afghanì, soprattùtt Pashtùn, ca' fuggivàn a causà dellintervènt sovieticò. Linflùss e' accussì tantì rifugiàt - o' cchiu' grandè gruppò mondiàl e' rifugiàt - ha avutò nu' grandè impàtt ncopp'o' Pakistàn. a' dittatùr ro' generàl Muhammàd Zia-ul-Hàq vidè unespansiòn ra' leggè islamicà, oltrè a nu' afflùss e' armì e droghè dallAfghanistàn. into 1988 o' generàl mòrì abbastànz misteriosamènt in nu' incidènt aereò, e o' Pakistàn rìtornò ad ave' nu' govèrn democraticamènt elettò, cu leleziòn e' Benazìr Bhutto.
Dàl 1988 o' 1998 o' Pakistàn ebbè nu' govèrn civilè, guidàt alternativamènt ra Benazìr Bhuttò e Nawàz Sharìf, ca' furonò entràmb elettì duje vote' e depòst cu a' consuèt accusà e' corruzionè. a' crescìt economìc declìnò versò a' finè e' chistu periodò, tarpàt ra politìch economìch erratè associàt a corruziòn politìc e clientelismò. Altrì fattòr limitànt song statì a' crisì finanziarià asiatìc e e' sanziòn economìch impòst o' Pakistàn aropp' e' suoì primì tèst nucleàr into 1998. chisti tèst avvennèr pocò aropp' ca' pure lIndià avevà testàt armì nuclearì, accrescènd e' paurè e' na' corsà aglì armamènt nucleàr nellAsià meridionalè. Lànn successivò, o' conflìtt ro' Kargìl in Kashmìr minaccìò e' sfociàr in na' uerra su vastà scala.
Nelleleziòn ro' 1997 ca' portò nuovamènt Nawàz Sharìf ad esserè Primò Ministrò, o' suo partìt ricevètt unampià maggiorànz dei votì, ottenènd abbastànz seggì into parlamènt ppe modificàr a' costituzionè, ppe eliminàr e' contròll formàl ca' limitavàn o' poterè ro' primò ministrò. e' sfidè istituzionàl portàt allautorìtà e' Sharìf dal capò ra' Cortè Suprèm Sajjàd Ali Shàh e dal capò militàr Jehangìr Karamàt furonò rintuzzatè, into primò casò cu uninvasiòn ra' Cortè Suprèm ra partè e' attivìst ro' partitò.
Il crescènt autoritarìsm e e' vocì e' corruziòn ro' govèrn e' Sharìf portaròn a na' vastà sollevaziòn popolarè, culminàt into 1999 into colpò e' statò militàr ro' generàl Pervèz Musharràf, ca' ha assùnt o' titolò e' capò dellesecutìv e ha nominàt nu' Consigliò nazionàl e' sicurèzz compòst ra ottò membrì qualè organò e' governò. Musharràf ha in seguìt accentràt int'e' sue manì pure a' presidènz ro' paesè, prorogànd o' mandàt finò o' 2007 cu nu' referendùm svoltòs nellaprìl 2002.
Nèl 2004 Musharràf ha iniziàt na' seriè e' passì ppe far ritornàr a' naziòn a na' certà quàl formàl democrazià, essendòs impegnàt a dimettèrs ra capò re' forzè armatè ppe a' finè ro' 2004. Nonostànt o' suo impègn formalè, o' 14 ottòbr 2004 o' Parlamènt pakistàn ha approvàt na' leggè ca' ha consentìt a Musharràf e' mantenèr entràmb e' carichè, «pèr continuàr a' lottà o' terrorìsm e salvaguardàr lintegrìtà territoriàl ro' Pakistàn». Musharràf si è infinè dimèss ra capò re' forzè armatè sul aropp' ca' a' Cortè Suprèm ha convalidàt a' sua rieleziòn a Presidènt ra' Repubblìc ro' 7 ottòbr 2007.
Mèntr e' sue rifòrm economìch hannò portàt alcunì beneficì, o' progràmm e' rifòrm sociàl pare ave' incontràt na' certà resistenzà. o' poterè e' Musharràf è minacciàt dai fondamentalìst islamicì, ca' si song rafforzàt aropp' e' attàcch dèll11 settèmbr 2001 e song particolarmènt irritàt ra' strètt alleànz politìc e militàr e' Musharràf cu e' Statì Unitì. ppe ironià ra' sortè talè alleànz si è creatà propeto in seguìt allattàcc e' Torrì Gemellè, quann e' statunitèns cercaròn nu' appoggiò contrò lAfghanistan.
Nèl 2005 nu' terremòt e' 7,6 gradì Richtèr scossè a' regiòn ro' Kashmìr causànd cchiu' e' 30.000 vittimè, e' cui gràn partè bambini.
Nègl ultimì mis ro' 2007 o' Pakistàn è statò teatrò e' asprè rivòlt dovutè a' situaziòn politìc instabilè. o' 27 dicèmbr 2007 o' capò ro' partìt dellopposiziòn Benazìr Bhuttò è statà uccisà in nu' attentàt aropp' na' manifestaziòn int'a' cìttà e' Rawalpindì.
Il 18 agostò 2008, in seguìt allaccùs e' avèr violàt a' costituziòn e a' conseguènt apertùr e' na' procedùr e' impeachmènt, Musharràf ha annunciàt e' sue dimissiòn pur dichiarànd a' sua innocenzà. In seguìt e' sue dimissiòn e' funziòn e' Presidènt ra' Repubblìc song statè assùnt dal Presidènt ro' Senatò Mohammedmiàn Soomrò, conformemènt a' Costituziòn pakistanà. o' 6 settèmbr 2008 Asìf Ali Zardarì, già maritò e' Benazìr Bhuttò, è statò elettò nuovò Presidentè.