Camboggia: Cagnamiente nfra 'e versiune

'A Wikipedia.
Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
EmausBot (chiàcchiera | contribuzzione)
m r2.7.3) (Robot: Modifico pam:Cambodia in pam:Kambodya
m r2.7.3) (Robot: Modifico tl:Cambodia in tl:Kamboya
Riga 169: Riga 169:
[[th:ประเทศกัมพูชา]]
[[th:ประเทศกัมพูชา]]
[[tk:Kamboçiýa]]
[[tk:Kamboçiýa]]
[[tl:Cambodia]]
[[tl:Kamboya]]
[[tr:Kamboçya]]
[[tr:Kamboçya]]
[[tt:Камбоҗа]]
[[tt:Камбоҗа]]

Verzione d’’e 18:31, 15 Jen 2013

o' Regnò e' Cambogià (in linguà khmèr: ព្រះរាជាណាចក្រ កម្ពុជា, Prèăh Réachéanàchâkr Kâmpŭcheà) è nu' Statò (181.040 km², 14.494.293 abitànt o' 30 lugliò 2009, capitàl Phnòm Pènh) ro' Sùd-Est asiaticò. Confìn a nòrd cu Thailandià e Laòs, ad est col Vietnàm, a sud nata vota cu Vietnàm e o' Golfò ro' Siàm, ad ovèst nata vota cu Golfò ro' Siàm e Thailandià. a' Cambogià è na' monarchià costituzionalè, lattuàl capò e' statò è o' re Norodòm Sihamòn e o' capò ro' govèrn è Hun Sèn. a' linguà ufficiàl è o' khmèr. a' religiòn ufficiàl è o' Buddhìsm e a' maggiòr partè ra' popolaziòn ne pratìc a' dottrìn Theravadà.

In seguìt a' cadutà ro' prospèr Imperò khmèr, a' Cambogià sùbì ppe secolì linfluènz politico-militàr dei paesì limitrofì, ppe poi diventàr nu' protettoràt francès into 1863. Ottenùt lindipendènz into 1953, a' Cambogià attravèrsò nu' periòd e' instabilìtà e guerrè cu o' coinvolgimènt into conflìtt vietnamità, o' colpò e' statò e' Lon Nòl, o' regimè e' terròr deglì Khmèr russ e linvasiòn vietnamità. A seguìt re' eleziòn ro' 1993, tenutè sott' legìd dèllONU, è statà promulgàt na' nova Costituzionè: a' Cambogià è attualmènt na' monarchià parlamentàr indipendènt basatà su nu' sistèm democratìc multipartito.

Storià

Un presènz umanà antichissìm ncopp'o' territoriò cambogianò, risalènt allAcheuleanò, è testimoniàt ra ciottòl lavoràt in quarzò e quarzìt rinvenùt in terrazzamènt lungò o' Mekòng, int'e' provìnc e' Kratìé e Stùng Trèng, e int'a' provincià e' Kampòt. int'a' cavà e' Laàng Speàn, int'a' provincià e' Battambàng, abitàt parè già into periòd Hoabinhiàn (6000 à.C.), song statì ritrovàt manufàtt in terracòtt tra e' cchiu' antìch ro' sudèst asiaticò.

L fondamentàl coltivaziòn ro' risò vennè importàt ra popolaziòn austroasiatìch Mon-Khmèr, ca' attuaròn na' lentà penetraziòn ra nòrd into terzò millenniò à.C. e costituirànn o' nucleò ra' popolaziòn cambogianà. sicond e' datì attualmènt disponibilì, si ritièn ca' o' Neolitìc in Cambogià ebbè na' duratà brevè, menò e' nu' migliaiò e' annì. A partìr ra chistu periòd compaiòn dei caratteristìc terrapièn circolàr ("circulàr earthwòrks"), scopèrt a partìr ra' finè deglì annì cinquànt int'a' provincià e' Kampòng Chàm a cavàll ro' confìn vietnamità, a' cui funziòn è nata vota discussà.

L transiziòn allètà ro' bronzò è nata vota pocò conosciutà, ma nun ci song evidènz e' autorìtà od organizzaziòn ca' si estendàn aldìlà ro' singòl villaggio.

Lentràt dellareà nellètà ro' ferrò si stimà sia avvenùt intòrn o' V secolò à.C. A differènz ro' bronzò (importàt dallIsàn, oggì regiòn thailandesè), o' ferrò venivà estràtt e lavoràt pure in locò, ma a' maggiòr partè dei sitì finorà rinvenùt e studiàt e' questepòc song situàt anchèss in Thailandià, sullaltopiàn e' Khoràt, int'e' vallì dei fiumì Mun e Chì. ra e' sepoltùr si evidenzià nu' aumènt ra' disponibilìtà alimentarè, ra' ricchezzà, ro' commerciò tra e' comunìtà e dellorganizzaziòn socialè. int'a' tardà età ro' ferrò song documentàt e' commèrc cu Indià e Cinà. Spessò e' sitì rimarrànn occupàt pure in età storicà, ad esempiò e' stratì preistorìc e' nun Dua si trovàn sott' nu' templiò angkoriàn e o' sitò e' Loveà si trovà pochì chilomètr a nord-ovèst e' Angkòr stessa.

Geografià

L Cambogià ha na' superficiè e' 181.035 km² e si trovà int'a' sporta sud-orientàl dellIndocinà. Fisicamènt corrispònd o' vascio bacinò ro' Mekòng e a' depressiòn ro' Tonlè Sàp, na' vastà regiòn e' colmamènt fluviàl delimitàt versò a' Thailandià e versò o' golfò ro' Siàm ra bassì rilievì, ovverò e' Montì Dângrêk e e' Montì Cardamomì, ppe'tramente' ad Est e' ultimì propaggìn ra' Catenà Annamìt o' separàn dal Mar Cinesè Meridionalè. Confìn a Nord-Ovèst cu a' Thailandià ppe circà 800 km, a Nòrd cu o' Laòs ppe circà 541 km e ad Est cu o' Vietnàm ppe oltrè 1.200 km; ha inòltr 443 km e' costà affacciàt ncopp'o' Golfò e' Thailandià, ca' si trovà a Sud ro' paesè. o' confìn dellò statò seguè ppe a' maggiòr partè o' corsò naturàl dei fiumì ad ecceziòn ro' confìn orientàl col Vietnàm, stabilìt nun seguènd confìn naturàl ma ra vicissitudìn politìch a partìr già dal periòd colonialè. e' duje paesì, pur attraversànd momènt e' apertà tensionè, hannò comunquè decisò e' affrontàr a' questiòn confinarià attravèrs commissiòn e' studiò e trattàt diplomatìc già int'e' primì annì Ottantà, a seguìt dellinstauraziòn ro' regimè filo-vietnamìt ra' Repubblìc Popolàr e' Kampucheà. a ffa' seguìt aglì accòrd dellottòbr 2005 (basàt ncopp'o' trattàt ro' dicèmbr 1985), causà e' nu' forta dissidiò intèrn cu lopposizionè, ca' ha accusàt Hun Sen e' essèrs piegàt aglì interèss vietnamitì, into 2007 è iniziàt na' vastà operaziòn e' posà e' segnàl confinari.Lopèr è tuttòr in corsò e a' conclusiòn è prevìst ppe o' 2012.