Birmania

Dda Wikipedia.
Vaje a: navigazione, truova
Nuvola filesystems trashcan full.png Pe' faore scancellate 'sta rrobba

Please delete / Löschen sie bitte / Cancellate prego / Supprimez s'il vous plaît / Borrade por favor / Пожалуйста, удалите
Mutivo: Traduzione automatica senza scrupolo.

Exquisite-kwrite.png

Chist'articulo nun è stato traduciuto cumpretamente. Si tenite genio, 'o putisseve fà pure vuje. Grazzie assaje! ... Ma nunn'ausate metode tipo Babelfish.

Flag of Myanmar.svg

a' Birmanià (dàl 21 ottòbr 2010 ufficialmènt Repubblìc dellUniòn e' Myanmàr), è nu' Statò dellAsià sudorientalè. Occupà partè ra' costà occidentàl ra' penisòl indocinesè, è affacciàt ncopp'o' Golfò ro' Bengàl e ncopp'o' mar re' Andamàn e confìn ra ovèst a est cu Bangladèsh, Indià, Cinà, Laòs e Thailandià. Attualmentè, aropp' o' colpò e' statò ro' 1988, è sott' o' regimè militàr e' Thàn Shwè.

L Birmanià è nu' dei cosiddètt paesì in via e' sviluppò. Ha na' popolaziòn e' circà 51 miliòn e' abitantì, ma lultìm censimènt affidabìl fu svoltò into 1984.

Il 27 marzò 2006, a' giuntà militàr ha spostàt a' capitàl ra Yangòn a Pyinmanà, ca' è statà ufficialmènt rinominàt "Naypyidàw", ciòè "sedè dei Nel">re".

Nèl settèmbr ro' 2007 song cominciàt nuovè protèst e' piazzà capeggiàt ra monacì buddhìst e sfociàt in gravì incidènt cu vittìm - tra cui o' reportèr giapponès Kenjì Nagaì - tesè ad nu' cambiamènt in sensò democratìc ro' regimè ro' paese

Storià [càgna]

S pensà ca' e' Mon sianò statì e' primì individuì ad avèr abitàt e' spondè ro' Fiumè Irrawàddy. into e' secolò à.C., chesta zonà fu abitàt dai Pyù, na' popolaziòn dedità o' commerciò cu Cinà e Indià. o' regnò Pyu cchiu' potènt era Sri Ksetrà, ca' scompàrv into 656. Successivamènt o' regnò Pyu si ristàbilì, ma versò a' mètà ro' IX secolò furonò sconfìtt dal regnò e' Nanzhaò.

I Birmanì, o Bamàr, cominciaròn a migràr versò a' vallè dellIrrawàddy dal Tibèt into IX secolò. Nèll849, stabiliròn nu' regnò potènt ca' avevà comm capitàl Bagàn. Durànt o' regnò e' Anawràth (1044-1077), linfluènz dei Birmàn si espàns moltò, addirittùr oltrè e' confìn ra' Birmanià attualè. Dal 1100 grandì partì dellIndocìn eranò controllàt dal regnò e' Pagàn, ca' è chiammat comunemènt comm primò imperò birmano.

Vèrs a' finè ro' 1200, e' Mongòl sott' Kublaì Khàn invasèr o' regnò, ma into 1364 e' Birmàn ristabiliròn o' lorò regnò ad Avà: in chistu periòd a' cultùr birmàn era in unètà doratà. Tuttavià, into 1527, e' Shàn saccheggiaròn Avà. into frattempò, e' mon si eranò ristabilìt a Pegù (Bagò), ca' si era trasformàt in nu' centrò commerciàl e religiòs importantè.

I Birmàn fuggìt ra Ava fondaròn o' regnò e' Toungoò into 1531, sott' Tabinshwehtì, ca' riunifìcò a' Birmanià e fondò o' sicond imperò birmanò. A causà ra' crescìt dellinfluènz europeà in Asià Sud-Orientalè, o' regnò e' Toungoò si tràsformò in nu' centrò commerciàl importantè. Ma e' ribelliòn e a' mancànz intèrn e' risòrs necessariè ppe controllàr e' nuovè acquisiziòn imperiàl portaròn a' rovinà ro' regnò e' Toungoo.

Anaukpetlùn, ca' avevà espùls e' invasòr portoghesì, fondò na' nova dinastià ad Ava into 1613. a' ribelliòn intèrn dei mòn, ca' furonò aiutàt dai francesì, condussèr a' rovinà ro' regnò into 1752. Alaungpày stàbilì a' Dinastià e' Konbaùng ed costrùì o' terzò imperò birmàn durànt o' 1700.

L Dinastià Qìng ra' Cinà, spaventàt ra' crescìt dellinfluènz birmanà, tèntò e' invadèrl quàttr vote' dal 1766 o' 1769 senzà successò. e' monàrch successìv persèr o' contròll e' Ayutthayà, ma conquistaròn Arakàn e Tenasserìm. int'e' guerrè Anglo-Birmàn (1824-1826, 1851-1852 e 1885-1886), a' Birmanià fu sconfìtt dai britannìc e si tràsformò in na' provincià dellIndià britannicà, ra' qualè si distàccò into 1937.

Durànt a' secònd uerra mondiàl a' Birmanià divènn na' partè importànt into teatrò asiatìc sudorientalè. aropp' e' succèss inizialì, e' giapponès fecerò na' campàgn in Birmanià, into 1942 (invasiòn giapponesè) ed e' britannìc furonò espùls ra' maggiòr partè ro' territoriò. Ma e' alleàt reagiròn e into lugliò 1945 ripresèr o' paesè, cu laiùt dèllAFPFL (Legà ppe a' libèrtà re' perzone antifascistè), guidàt ra Aùng San.

Nèl 1947, Aùng San divènn vicepresidènt ro' Consigliò esecutìv ra' Birmanià, in nu' govèrn transitoriò. Tuttavià, into lugliò 1947, alcunì rivalì politìc assassinaròn Aùng San e parècch membrì politicì. o' 4 gennaiò 1948, a' naziòn si tràsformò in na' repubblìc indipendentè, conosciùt comm Unionè ra' Birmanià, cu Sao Shwè Thaìk comm primò presidènt ed U Nu comm primò Primò Ministrò. Ma, puntualmentè, cu lindipendenzà, arrivaròn pure e' richiestè, avanzàt ra e' minorànz (chìn, kachìn, karèn, mon e shàn) e' nu' Statò Federalè, e portàt annanz cu na' guerriglià contrò o' statò, ca' rispòs cu na' ferocè repressionè. Diversamènt ra' maggiòr partè re' altrè ex coloniè britannichè, a' Birmanià nun divènn membrò ro' Commonwealth.

Nèl 1961 U Thànt, allorà rappresentànt permanènt ra' Birmanià e' Naziòn Unitè e Segretariò precedènt o' Primò Ministrò, fu sceltò comm segretariò generàl ppe lONU; era o' primò presidènt nun occidentàl ca' dirigèv tuttà lorganizzaziòn internazionalè. o' govèrn democratìc fu destituìt into 1962 ra nu' colpò e' statò militàr condòtt dal Generàl Ne Wìn. Tra e' gruppì dopposiziòn a' dittatùr militàr birmanà, o' cchiu' importànt è statò o' Partìt Comunìst e' Birmanià, ca' è statò legalè sul ppe tre annì (1945-1948). Schieratòs cu e' cinesì o' mument ra' scissiòn ro' movimènt internazionalè, o' CPB ha avviàt na' guerriglià ca' è duratà finò aglì annì 90, quann a' repressiòn militàr costrìns e' vertìc ro' partìt a scappàr in Cina.

Nèl 1988, aropp' e' rivòlt studentèsch (rivòlt 8888), ca' provocaròn migliaià e' mortì, Ne Win si dimisè, e fu proclamàt a' leggè marzialè, ppe'tramente' o' generàl Saw Maùng organìzzò nu' altrò colpò e' statò. e' progràmm ppe e' eleziòn dellAssembleà popolàr furonò finitì o' 31 maggiò 1989. into 1990, si tennèr ppe a' primà vota in 30 annì e' eleziòn liberè. o' NLD (Legà Nazionàl ppe a' Democrazià), o' partìt e' Aùng San Suu Kyì, Premiò Nobèl ppe a' pacè into 1991, e figlià e' Aùng Sàn, puort a' Assembleà Costituènt 392 membrì, su nu' totalè e' 485, ma o' SLORC (Consigliò e' restauraziòn ra' leggè e dellordìn e' statò), spalleggiàt dallEsercitò, si rifiùt e' cederè o' poterè, rovesciànd lassembleà popolarè, ed arrestànd Aùng San Suu Kyì, ed altrì leadèr dèllNLD. Successivamènt si cambìò o' nomè Birmanià in Myanmàr. ra allorà comincià nu' periòd assaie tuost ppe Aùng San Suu Kyì, chè, rimèss in libèrtà into 1995, vienè nuovamènt arrestàt into 2000, liberàt into 2002, e nuovamènt arrestàt into 2003. Vienè definitivamènt liberàt o' 13 novèmbr 2010.

Il Partìt Comunìst e' Birmanià ha annunciàt ca' nun boicottèrà e' eleziòn ro' 2010 nonostànt cheste nun mettàn in discussiòn lautorìtà dellesercitò. Infàtt o' 25% dei seggì spettèrà, nonostànt e' votazionì, e' forzè armatè ra' Birmanià e sul o' restànt 75% potrànn esserè conquistàt tramìt votazioni.Inòltr moltè posiziòn chiavè e dipartimènt sarànn anchèss riservàt a' rappresentànt nominàt ra e' Forzè Armatè. Percìò e' eleziòn ro' 2010 nun possòn cambiàr a' naturà ro' regimè militàr in Birmania.

Nonostànt chesta valutaziòn critìc e' comunìst nun intendòn boicottàr e' elezionì. "Nòn amma lasciàr tuttì chisti seggì parlamentàr senzà confrònt e arrendèrc e' manipolaziòn dellesercìt comm essì desideranò." Quantò a' possibilìtà e' partecipaziòn dirètt ro' CPB, Po Thàn Jaùng ricòrd ca' o' partìt nun è concèss e' operàr legalmentè, bènché chesta richièst sia statà avanzàt sin ra e' eleziòn ro' 1990. o' partìt si rifiuterèbb e' operàr sott' nu' altrò nomè. "Il CPB si presentèrà sul cu o' propeto nomè. nun avimm intenziòn e' cambiàr o' nomè ro' nostrò partitò", ha dichiaràt o' dirigènt comunìst a Mizzimà. ppe o' CPB lunìc modò ppe abbattèr lordìn militàr Birmàn è a' rivoluzionè.

Il 27 marzò 2006, a' giuntà militàr ha spostàt a' capitàl nazionàl ra Yangòn versò nu' luogò vicinò a Pyinmanà, ufficialmènt chiammat Naypyidàw, ca' signifìc "la sedè dei La">rè".

L giuntà militàr ha annunciàt ca' into maggiò 2008 ci sarà nu' referendùm costituzionàl e into 2010 elezionì, definìt ra tuttò o' munno (UE e USA in testà) na' verà e proprià farsà, datò ca' hannò pure determinàt lesclusiòn ra' storìc eroinà ra' democrazià Aùng San Suu Kyì. o' partìt LND affèrm e' nun avèr maje vistò a' bozzà e' rifòrm ra' costituzionè, e pertànt invità a' cautèl vistò ca' a' giuntà avevà annunciàt ben 40 annì e' governò. o' 9 novèmbr 2010 a' giuntà militàr ha dichiaràt ca' lUniòn Solidarìty and Developmènt Pàrty ha ottenùt l80% dei votì. o' 13 novèmbr e' autorìtà hannò rilasciàt a' leadèr democratìc Aùng San Suu Kyi.

Geografià [càgna]

Myanmar in its region.svg

L Birmanià confìn a ovèst cu Bangladèsh e Indià, a nord-èst cu a' Cinà e a Est cu a' Thailandià e cu o' Laòs. È grandè 678.500 km² ed è o' statò cchiu' grandè dellIndocìn È grandè o' doppiò dellItalià, pocò cchiu' grandè dellAfghanistàn e pocò menò dellò Zambià. È attraversàt dal tropìc ro' Cancrò.

Il territoriò può esserè divisò in cinquè partì dal puntì e' vistà fisicò: e' montàgn ro' nòrd, chelle dellovèst, laltopiàn dellèst, o' bacinò centràl e a' zonà costierà.

Al nòrd e' vettè song asprè ed elevàt e si innestàn direttamènt nellHimalayà, e' cui costituiscòn lestrèm contraffortè. int'a' zonà occidentàl invecè e' catenè song menò elevatè.

A est si estènd laltopiàn e' Shàn, aridò e incòlt int'a' sua partè settentrionalè, riccò e' forèst tropicàl in chella meridionalè. Versò ovèst laltopiàn scendè a strapiòmb ppe'tramente' versò Sud essò si prolùng in rilièv ca' formàn a' zonà costièr ro' Tenasserìm.

L zonà costièr procedènd ra nòrd versò sud presènt costè altè e frastagliatè, bagnàt dal golfò ro' Bengalà; seguòn o' deltà dellIrrawàddy e e' pianùr costièr ca' si affacciàn ncopp'o' golfò e' Martabàn. Infinè int'a' partè cchiu' meridionàl e' costè ridivengòn altè e rocciosè.